- 01Kronofogden passar för krav utan invändningar; tingsrätten för tvister som måste prövas.
- 02Stämningsansökan måste innehålla parter, yrkande, omständigheter och bevis – annars avvisas den.
- 03För belopp under ett halvt prisbasbelopp gäller förenklad tvistemålsprocess, där förhandling kan vara onödig.
Du har en obetald faktura – vad gör du nu?
Du har skickat en faktura, påmint, kanske ringt. Kunden svarar inte. Nu står du med en obetald faktura och undrar: ska jag gå till Kronofogden eller till tingsrätten? Båda vägarna finns, men de leder till olika saker och kräver olika uppgifter.
Kronofogden hanterar betalningsföreläggande – ett snabbt sätt att få ett avgörande som kan verkställas. Tingsrätten hanterar stämningar, där du som kärande måste formulera ett yrkande och lägga fram bevisning. Vilket spår som passar beror på beloppet, tvistens art och hur mycket tid du vill lägga ner.
I den här guiden går vi igenom de två spåren, vad som krävs i varje och vilka fakta som hör hemma var. Vi håller oss till det som står i lag och domstolarnas regler – inga juridiska råd, bara en karta över vägen.
Kronofogden: för krav utan invändningar
Kronofogden är ofta första valet när en faktura är obetald och du inte förväntar dig att kunden ska bestrida den. Du ansöker om betalningsföreläggande, och om svaranden inte invänder inom viss tid, får du ett avgörande som kan ligga till grund för verkställighet – till exempel utmätning av lön eller banktillgångar.
Här är det viktigt att veta att Kronofogden inte prövar själva tvisten. Om svaranden bestrider, hamnar ärendet ofta hos tingsrätten ändå. Då gäller samma regler som för en vanlig stämning.
Så om du har en obetald faktura och tror att kunden bara struntar i den, kan Kronofogden vara snabbaste vägen. Men om det finns en verklig tvist – till exempel om arbetet var felaktigt – är det bättre att gå direkt till tingsrätten.
Tingsrätten: när tvisten måste prövas
Tingsrätten är den domstol som prövar tvister. Du lämnar in en stämningsansökan, och om den uppfyller kraven, tar domstolen upp målet. För belopp under ett halvt prisbasbelopp gäller förenklad tvistemålsprocess – där kan domstolen avgöra målet utan förhandling om det är lämpligt.
I en stämningsansökan ska du ange parterna (kärande och svarande), ditt yrkande, de omständigheter du åberopar och den bevisning du vill lägga fram. Utan dessa uppgifter kan domstolen inte ta upp målet. Du behöver inte ha en advokat i tingsrätten, men du måste själv se till att ansökan är komplett.
För belopp över ett halvt prisbasbelopp gäller vanlig tvistemålsprocess. Då kan det bli förhandling, och bevisningen blir viktigare. Du måste fortfarande ange omständigheter och bevis, men reglerna är inte lika förenklade.
Vilka fakta hör hemma i en stämningsansökan?
När du skriver en stämningsansökan ska du vara konkret. Domstolen vill se: vilka parterna är, vad du yrkar (till exempel ett belopp), de omständigheter som ligger till grund för kravet, och vilka bevis du har. Här är en checklista:
- Parter: fullständiga namn och adresser. Utan adress kan domstolen inte delge svaranden.
- Yrkande: exakt belopp och vad det avser – till exempel fakturanummer.
- Omständigheter: kronologisk redogörelse – datum, plats, vad som hände.
- Bevis: namn på handlingar, datum, och varifrån de kommer.
- Bilageförteckning: numrerad lista över alla bilagor.
Kom ihåg att behålla en kopia av ansökan och skriv målnumret på varje senare handling. Målnumret får du från domstolen när ansökan är registrerad.
Formatkrav: så ska ansökan se ut
Domstolen har specifika formatkrav för stämningsansökan. Papperet ska vara A4, med marginaler på 2,5 cm runt om. Texten ska vara Times New Roman 12 punkter, radavstånd 1,5 och styckena numrerade löpande från 1. Detta är inte bara byråkrati – numrerade stycken gör att du kan hänvisa till ett specifikt stycke under förhandlingen.
Handlingen ska vara på svenska. Om du har skriftlig bevisning på ett annat språk, kan domstolen begära översättning. Du kan ge in ansökan via e-tjänsten eller lämna den till domstolen. Kontrollera alltid aktuella krav hos domstolen – regler kan ändras.
Vanliga fel som försenar ansökan
Många ansökningar avvisas eller skickas tillbaka på grund av enkla misstag. Här är de vanligaste orsakerna:
- Underskrift saknas: Utan underskrift kan domstolen inte ta upp målet.
- Otydligt yrkande: Domstolen måste veta exakt vad du vill att den ska bestämma.
- Omständigheter saknas: Du måste berätta vad som hänt, i ordning.
- Bevis saknas: Du måste ange vilka bevis du har – handlingar, datum, varifrån de kommer.
- Adress saknas: Utan svarandens adress kan delgivning inte ske.
- Fel domstol: Målet ska väckas vid rätt tingsrätt – ofta där svaranden bor eller där tvisten uppstod.
Genom att dubbelkolla dessa punkter innan du skickar in, minskar du risken för förseningar. Du kan också läsa om vanliga fel i stämningsansökan för att undvika fallgropar.
Kronofogden eller tingsrätten: en jämförelse
Båda spåren leder till ett avgörande, men de skiljer sig i hur mycket du måste göra själv. Kronofogden är ofta enklare – du fyller i en ansökan, och om svaranden inte invänder, får du ett avgörande. Men om det blir en tvist, hamnar ärendet hos tingsrätten ändå.
Tingsrätten kräver mer av dig: en formell stämningsansökan med alla uppgifter, och du måste själv se till att den är komplett. Fördelen är att domstolen prövar själva tvisten – om det finns en invändning, får du en riktig prövning.
För små belopp – under ett halvt prisbasbelopp – är förenklad tvistemålsprocess ett alternativ. Då kan domstolen avgöra målet utan förhandling, vilket kan spara tid. För större belopp gäller vanlig process, där förhandling är vanligare.
Sammanfattning: så väljer du spår
Om du har en obetald faktura och tror att kunden inte kommer att bestrida, kan Kronofogden vara snabbaste vägen. Om du förväntar dig en tvist – eller om Kronofogden skickar ärendet vidare – måste du förbereda en stämningsansökan.
Se till att din ansökan innehåller alla uppgifter: parter, yrkande, omständigheter och bevis. Följ formatkraven, skriv på svenska och betala ansökningsavgiften – domstolen tar inte upp målet förrän avgiften är betald.
För mer vägledning, se våra guider om hur du förbereder din ansökan och vad som gäller för bevis i tingsrätten. Och kom ihåg: reglerna kan ändras, så kontrollera alltid domstolens aktuella instruktioner.
Kontrollera formatet innan du lämnar in
Se vad domstolen i din region kräver och vad ett förberett paket innehåller.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan Kronofogden och tingsrätten?
Kronofogden hanterar betalningsföreläggande – ett snabbt sätt att få ett avgörande om svaranden inte invänder. Tingsrätten prövar själva tvisten, men kräver en formell stämningsansökan.
Vilka uppgifter måste en stämningsansökan innehålla?
Den ska ange parterna med namn och adress, ditt yrkande, de omständigheter du åberopar och den bevisning du vill lägga fram. Utan dessa uppgifter kan domstolen inte ta upp målet.
Vad händer om jag inte anger svarandens adress?
Domstolen kan inte delge stämningsansökan utan en adress. Därför är det ett vanligt skäl till att ansökan avvisas eller skickas tillbaka.
Måste jag skriva på svenska?
Ja, stämningsansökan ska vara på svenska. Om du har skriftlig bevisning på ett annat språk, kan domstolen begära översättning.
Officiella källor
- Rättegångsbalken 42 kap. 2 § (vad en stämningsansökan ska innehålla) 2026-10-19
- Rättegångsbalken 41 kap. 8 § (förenklad tvistemålsprocess) 2026-10-19
- Rättegångsbalken 33 kap. 7 och 8 §§ (skriftlig bevisning och översättning) 2026-10-19
- Språklag (2009:600) 5 och 6 §§ (svenska som huvudspråk i myndigheters verksamhet) 2026-10-19
Allmän information om domstolsformaliteter. Inte juridisk rådgivning och inget advokat-klientförhållande. Reglerna ändras: kontrollera domstolens aktuella anvisningar innan du lämnar in.